Helena

Måndagens Housewarming/BBQ med svensktema blev helt klockren. Har tyvärr bara några bilder då det spårade ur ganska tidigt och jag vågade inte släpa runt på kameran. Men vi började i någorlunda lugnt mak ute på bakgården där vi spenderade hela eftermiddagen drickandes öl i solen. Andrew styrde upp grillningen och mina svenska köttbullar blev stor succé, likaså Lachys underbara pastasallader.

 

 

 

 

 

 

 

 

Andrew grillar...

 

...och Lachy fick leka räddare i nöden när killarna sparkade upp en footy i ett träd

Folk strömmade till i hög takt och vi var nog i alla fall en 30-40 pers som mest. Även när det började mörkna kunde vi fortsätta festen utomhus då killarna hade riggat upp riktigt seriösa ljuskonstellationer. Ungefär samtidigt drog även dansgolvet igång i vardagsrummet, där Lachlan hade lånat all sin fars diskobelysningar, strobe-ljus och rökmaskin.

Rökmaskinen ja. Det snålades ju inte om det säger så. Man kunde oftast inte ens se handen framför sig. Och när vi tittade ut på gatan låg det som en dimma utanför vårt hus. Det bolmade rök ut genom dörren. Undrar vad folk måste ha trott... Denna överkonsumtion av rök togs dock vara på och folk passade på att klä av sig och köra nakendisko. Man såg ju ändå ingenting, så det spelade liksom ingen roll. Hysteriskt roligt att dansa in i nån, för att sedan upptäcka att personen i fråga inte har en tråd på kroppen. Blev ju lite chockad första gången om man säger så, haha.

För att inte bli alltför opoppis i området drog vi ut rätt tidigt. Det var inte många ställen som ville släppa in den något överförfriskade skaran som hållit på i nästan 8 timmar. Tillslut kom vi in på ett sunkit karaokeställe i en gränd och gjorde det bästa av situationen.

Riktigt lyckad dag/kväll/natt och det var väldigt roligt att lära känna fler av Lachs och Andrews kompisar lite bättre.

För övrigt har det inte hänt så mycket spännande. Jag är väldigt ledsen på Adam igen, som fortsätter vara elak utan anledning. Han är fortfarande skyldig mig pengar (som han lovade att jag skulle få för två veckor sen) och jag var tydligen väldigt omedgörlig som skrev ett sms till honom igår där jag frågade efter dom. Så hemsk var jag tydligen, att jag förtjänade en Facebok-status från hans sida att jag var en, citat, "dumb cunt" och att han önskade att jag kunde försvinna från jordens yta. Och när jag smsade och frågade varför han skrev så fick jag bara som svar att jag skulle deleta hans nummer och aldrig höra av mig igen. Tro mig, det är det första jag kommer göra så fort jag får pengarna jag nu blivit lovad nästa vecka.

Men det gör mig ledsen. Jag förstår inte varför man behöver vara elak. Jag har inte gjort honom något illa. Än mindre varit elak, trots att det är både ett och annat jag nog skulle vilja ha sagt. Ändå får man ta skällsord, en otrevlig attityd och en arrogans som går ut på att göra allt så svårt som möjligt. Det känns tugnt att försöka gå runt med en attityd att alltid bemöta människor på ett bra sätt, när man får sånt här tillbaka.

Ikväll har jag i alla fall sprungit, druckit rödvin och ätit mörk choklad. Försökte klämma in så mycket endorfiner jag bara kunde. Så nu känns det lite bättre. Snart kommer han inte att påverka mig längre, men det är som min allra finaste vän Sofie säger; man måste ta sig tid att sörja en relation. Relationen i sig kanske jag inte sörjer då det ju faktiskt inte var så mycket att hänga i granen, men jag bearbetar fortfarande all osäkerhetsbaserad negativ energi och elakheter han öst över mig under ett års tid, och som han fortsätter att förpesta mig med så fort han får chansen. Men inte länge till, hoppas jag. Snart kan jag skaka av mig det också.

Och på tisdag börjar min AFF-kurs. Jag ska bli fallskärmshoppare.

Grym kväll igår. Komedishowen var sjukt rolig, och jag och Olle satt dubbelvikta av asgarv mest hela tiden. Den australiensiska publiken var aningens svårflörtad till att börja med, men efter ett tag hördes skratt från dom flesta håll. Carl-Einar Häckner spenderade en timme med att göra mer eller mindre lyckade magitrick, och vara allmänt dum i huvudet på dom flesta nivåer. Det funkar för mig!

Hängde kvar en stund efteråt och fick chans att prata  en vända med honom och ta några bilder.

Hu, vad trött jag var i morse! Insåg att jag skulle missa bussen jag behövde ta för att komma i tid, så tog det lugnt och tog en senare i stället. Vår föreläsare brukar ändå alltid börja lite sent. Allting verkar ha en mening, för när jag hoppade av den senare bussen utanför sjukhuset stöter jag på en av mina allra äldsta stammiskunder från Global Gossip, Rick. Han jobbar för parkförvaltningen, och då han är iklädd blåställ gissar jag att han är där på jobb. Han skiner upp när han ser mig, börjar sjunga sin favoritlåt ("Magic, magic, maaagic") som han alltid bad mig sätta på när han var i butiken, och tar några danssteg på trottoaren. Sen önskar han mig all lycka i livet och avslutar med orden "Knowledge is power". Härligt möte med en underbar människa.

Sov mig igenom dagens lektioner och avnjöt en rice paper roll-lunch i solen med Olle. Hem och ringde lite tråkiga men nödvändiga samtal. Och ett roligt samtal, rinde och betalade resten av min AFF-kurs. Mindre än två veckor kvar!

Ut och sprang en runda, och det gick så bra! Var inte ett dugg trött, så himla skön känsla. Dock sprang jag vilse, som vanligt när jag försöker mig på en ny väg. När man kommer in i Royal Park så brukar jag springa till vad som ser ut som en gigantisk cirkel. Ja, alltså vägen går runt som i en ring, och så finns det massa olika avfarter man kan ta och springa ut på nya vägar. Jag brukar springa in i cirkeln, ta nästan ett helt varv runt, för att sedan ta en avfart som jag faktiskt vet vart den leder. Idag hade jag tänkt springa ett helt varv och sen tillbaka in på samma som jag kom från, för att sedan springa exakt samma väg hem. Men jag hittade den inte! Efter ett tag insåg jag att jag nästan sprungit två varv medan jag fortfarande letade. Då tog jag den vanliga avfarten och sprang hem.

Efter lite styrka och en dusch är jag nu redo för middag och en öl. Kom på den brillianta idén att dämpa min sweet chili-kryddade wok med lite gräddfil och hummus. Sjukt gott!

Nej, nu måste jag skynda mig, jag och Olle ska iväg på Carl-Einar Häckner snart.

Morgonföreläsning, vilken spenderades sittandes bredvid den vackre rödhåriga killen. Han gratulerade mig för att ha gjort bra ifrån mig på fonetikinlämningen. Det kändes bra.

Någon timmes läsandes i mitt favorit-pluggrum, det fyllt med en massa soffor och stora fönster. Sen åkte jag in till stan och vandrade runt en stund. In på Global Gossip, lämnade in min nyckel till min före-föredetta chef, alltså han som var där när jag började för snart fyra år sen. Väldigt roligt att träffa honom, har inte sett honom på år. Nu är det slut med Global Gossip, butikerna har stängt ner i hela landet. Connect sitesen finns kvar, men det känns ändå lite sorgligt. Väntat, men sorgligt.

Hem och tog det lugnt, rådde om mig själv och mitt dåliga humör som jag har haft oturen att släpa med mig idag. Jennifer ringde, och hon var positivt till det förslag jag tidigare skickat på sms.

Åkte in till Miss Libertines, åt jättegod och billig pasta för $10. Delade på några jugs. Rob kom sen också. Jättetrevligt. Stötte på Tom, Adams bästa vän. Jag har alltid tyckt om Tom. Och det var väldigt trevligt att träffa honom, inget konstigt, bara trevligt. Det var skönt.

Tog spårvagnen hem och bytte några ord med Andrew. Nu sitter jag i sängen och ska festa på libanesiskt naan bread (eller motsvarande) och hummus. Och spenat och pinjenöt-dipp. Och lite The Wire.

Precis vad jag behöver.

Gå upp i tid, städa rummet, tvätta en tvätt, svara på jobbmail avnjutandes gröt med äppelmos och kaffe. Jag inte på gröten då. Men till.

Gå en promenad i solen till universitetet, åka upp till fjärde våningen på Architecture Library och slå läger, sitta i några timmar och leta fakta till mitt första (av fem) blogginlägg till Net Communication. Packa ihop allt när magen börjar kurra, sitta på en bänk vid South Lawn och äta två mandariner, bli erbjuden att köpa The Big Issue av en man i rullstol.

Halvtimmes promenad hem i ett något mulnare väder, laga supergod wok med nudlar liknandes bandspagehetti, avnjuta middagen framför nyheterna och inse att det kanske blev en gnutta mycket sweet chili-sås.

Läsa några kapitel i First Language Acquisition-boken, bädda rent i sängen, ta en lång varm dusch, gå ner och titta på TV i soffan med mina housemates ett slag, göra ett kopp te och vandra upp på rummet igen.

Krypa ner i renbäddad säng med tidigare nämnd kopp te och lite choklad, slå på nåt avsnitt av The Wire.

Allt detta kan man hinna med på en dag. Förutom det sistnämnda. Det ska jag göra nu.

Lördag började i rätt lugnt mak med en del serietittande i sängen. Sen tog jag mig ut på en springtur i den varma höstdagen, och fick därefter mycket mer energi. Älskar att springa! Och lyssna på Filip och Fredriks podcast förstås.

Sen blev det en del öl med Andrew och hans kompis, först ute på trappen och sen inne i vardagsrummet. Efter några vändor UNO, bra musik och discolampor var vi alla riktigt taggade. Kompisens fru och Lachy anslöt också senare och vi tog alla en taxi till husfesten på Yarra st.

Jennifer och hennes housemates har haft flera beryktade husfester. Om det är några som kan ordna en bra hemmafest så är det dom. Då både Luke och Nick snart ska flytta så var det här den sista husfesten med nuvarande uppställning. All in med andra ord.

Med mattor, bord och stolar + en hoppborg ute i trädgården, Guitar Hero med trummor, sång och allt inne i Nicks rum, hårdrock inne i Jennifers rum och ett discokitat vardagsrum med lampor, rökmaskin och hela köret var det inget annat än en klockren fest. Lachs var på sitt allra mest kreativa fyllehumör och anordnade limbo i vardagsrummet, vilken Andrew vann storslaget. Sen fick Lachy även den briljanta idén att det går mycket lättare att dansa om man strör ut massa strössel på golvet. Det gjorde det också, man fick en bra skjuts på dance movesen. Lite för bra kanske kan Helena tycka, som drattade på ändan efter att ha gjort ett utomordentligt avancerat danssteg involverande en kvast.

Hursomhelst, klockren kväll med härliga människor!

Imorse var jag väl lite småseg, men det var inget några portioner pastasallad och några baljor te inte kunde råda bot på. Det var fantastiskt väder, så jag kunde inte låta bli att ta en långpromenad i den underbara kvällssolen. Pratade med mamma och pappa i säkert en timme, jättemysigt.

Kvällen har spenderats med mer serier och iPhone-detektivspel i sängen, tillsammans med lite choklad och chips. Har sett klart The IT Crowd nu. Finns det i Sverige? Helt klart sevärd i alla fall, om man som jag är lite nördig och gillar brittisk humor. Nu har jag börjat ta mig an The Wire. Har bara sett några avsnitt hittills, men den har helt klart potential. Gillar när serier är lite annorlunda och inte är likadana som alla andra (CSI/NCIS/NYPD/ABCDE Los Angeles/Miami/New York/Las Vegas/Vatikanstaten/Järfälla/Sveg... Bara att para ihop efter tycke och smak).

Imorrn ska jag vara lite produktiv. Har en del jobb att fixa, och sen tänkte jag åka in till uni och skriva på lite arbeten. Inget som ska vara inne inom den närmsta framtiden, men jag vill hinna undan med endel tills i början på maj. Känns som att jag kommer ha intressantare saker att tänka på då!

Sov så gott!

Kom precis hem från The Comedy Festival. Jag och Olle var och såg New Art Club - två engelska killar som dansade fuldans i en timme i princip. Det var en helt okej föreställning, dock inte det roligaste jag sett. Nästa vecka satsar vi på Carl-Einar Häckner!

Så nu sitter jag i sängen och käkar shapes och dip och dricker te. Slänger nog på nåt avsnitt av The IT Crowd innan jag somnar. Imorrn väntar ännu en rolig dag.

Hösten har börjat komma nu!

Helgen inleddes lite försynt såhär, en gråmulen torsdagkväll i Melbourne.

En bra början till vad som kommer bli en härlig helg. Mycket roligt att se fram emot!

Idag var det en strålande sensommardag! Det är säkert dom allra sista nu så det gäller att ta vara på det. Därför la jag mig och solade en timme på South Lawn under lunchen.

 

Härligt!

 

Nu är jag hemma och skriver på min uppsats som ska vara inne imorrn. Eller ja. Jag varvar lite. Skriver 20 ord, kollar facebook, ringer Jennifer, tar bort en mening, läser några bloggar, pratar med folk på msn, skriver om ett stycke, kollar lite skydive-videor, osv. Mycket effektivt. Och nu har jag druckit så mycket kaffe att jag är alldeles yr i huvudet. Tusan vad den här uppsatsen skulle sitta långt inne då! 500 ord kvar, bara att jobba på...

Nä fan, man kanske skulle ta en kvällspromenad och gå av sig koffeinruset och få sig lite frisk luft? Det får nog bli så.

 

Häpp, häpp, häpp!

 

Då jag är oerhört, extremt, fantastiskt känslig mot lök (börjar typ grina så fort jag går förbi grönsaksdisken) hade jag inför kvällens middagstillagande kommit på en idiotsäker plan!

Så här såg den ut:

Multifunctional 3D-brillor

 

 

Det började bra. Hackade en lök. Började på nästa. Kände att det började kittla lite i ögonvrån. Nej, NEJ, andas genom munnen... Inte blinka... Hacka fort som fan!

 

Men det slutade såhär ändå:

 

 

Klockan är lite över elva och jag har redan hunnit varit ut och sprungit, gjort sit ups på ett dammit golv, duschat, städat mitt rum, slängt i en tvätt och ätit frukost.

Hur gick det till?

Jaha, jag borde egentligen skriva uppsats. Allt för att skjuta upp det oundvikliga.

Nej, men om man skulle gå och hänga tvätten då kanske? Och passa på och diska?

Kan nån komma hit och skriva min uppsats åt mig? Snälla?

Trött som jag var igår efter en lång dag fylld av absolut ingenting, toppad med några glas rödvin, så såg jag fram emot att krypa ner i sängen.

Jag drar undan täcker, hasar ner, och lägger huvudet mot den mjuka, fluffiga... KLONK!

"VAD FAAAN VAR DET?!?" skriker jag inombords och hoppar ur sängen efter som mitt huvud inte alls blivit ömsint omfamnad av en mjuk kudde, utan snarare blivit bankat vett i av nånting hårt. Försiktigt lyfter jag på ett hörn och kikar under.

Jaha. Det var bara Labs som tyckt han hittat ett bra ställe att återlämna ölen han lånat av mig. Eller så tyckte han att jag behövde en sängfösare. Bra att ha till hands menar jag.

Han drog ju till slut, fönsterkillen, så Olle kunde komma hit och äta tacosallad. Riktigt gott blev det!

Nu ser man ju inte det för alla chips och sallad, men det ligger faktiskt massa goda tomater, gurka, avocado och köttfärs därunder också. Jag lovar!


Sen så gjorde jag mig i ordning och Olle slog in paket. Vi hade köpt en svensk frasbok till 21-åringen. Efter en del svärande från min sida, och suckande kan-vi-inte-gå-snart från Olles sida begav vi oss mot festen. Så här fina var vi.

 

 

Festen var otroligt mysig. 21-årsfester är sjukt stora i det här landet. Man hyr en hel lokal, och så har man catering, gratis dricka, DJ och massa mer. Och så är det en härlig blandning av vänner, familj, moster Agda och gammelfarmor. Allas humör var på topp och det hölls några otroligt fina tal. Jag och Olle stod i ett hörn och började nästan böla. Det är sällan men hör något så ärligt och genuint i det här landet. Mycket fint.

Sen blev det dans till DJ:n som faktiskt var så dålig att han nog själv betalat för att få komma och spela. Men vi var rätt dragna och dansade loss med Shaun, hans vänner och moster Agda. Missade sista spårvagnen hem och lyckades med nöd och näppe få tag på en taxi till slut. Åkte förbi North Melbourne och hämtade upp min housemate Labs, för att sen åka in till stan. Där dansade vi på the Joint i några timmar. The Joint är ett sånt här klassigt ställe som har så klibbigt golv att man får försöka låtsas att det är meningen att ens danssteg ska se ut som att man ständigt får kämpa för att dra loss fötterna från underlaget. Så efter nån timme tröttnade vi. Lyckades med nöd och näppe få tag i en taxi och åkte hem. En bra kväll överlag!

 

Igår var jag seg. Gratis öl på en 21-årsfest är farligt. Men efter att ha legat och vilat i sängen hela dagen mötte jag upp Jennifer för några glas vin på Workshop på kvällen. Det var mysigt, alldeles för länge sen vi sågs nu.

 

Idag ska jag försöka plugga lite. Har en uppsats som ska va inne på fredag som jag knappt börjat med. Men ämnet är tråkigt och jag är omotiverad. Nåväl, det har väl gått förut.

 

Nu ska jag gå och göra mig lite frukost och se vad Lachlan håller på med. Jag tror han håller på och planterar något igen framför vårt hus, det måste undersökas!

Har förflyttat pluggandet hem nu. Har faktiskt fått en hel del gjort idag.

Efter att ha varit på biblioteket åkte jag och handlade massa grönsaker på marknaden. Det är helt sjukt vad billigt det är! Köpte gurka, tomater, ruccolasallad, lök, vindruvor, avocado och ett kilo köttfärs för ca $12. Grymt!

Våran landlord är här och lagar våra sovrumsfönster. Vilket i och för sig är bra. Men eftersom jag inte står på kontraktet så får jag lite försynt lov att låtsas vara gäst här. Vilket inte passar så bra just nu eftersom jag skulle behöva göra mig i ordning till festen ikväll. Han har hållit på i fem timmar nu, så jag hoppas verkligen han är klar snart. Dock så har jag ju nu fått mer plugg gjort än jag tänkt, vilket är sjukt bra. Det gäller att tänka positivt!

Förhoppningsvis går han snart, för planen är att Olle ska komma hit innan och äta tacosallad. Hoppas vi hinner bara.

Är nästan klar med fonetik-uppgiften. Det är verkligen jätteknepigt att höra alla små nyansskillnader. Så här ser det i alla fall ut när man försöker transkribera språket quechua från Sydamerika.

Så nu vet ni det!

Kram!

Hallå där!

Här sitter jag och spenderar min lördagseftermiddag på biblioteket i North Melbourne. Är tänkt att jag ska hinna med att transkribera dialogen mellan barnet och hans mamma till vårt grupparbete i First Language Acquisition. Efter det ska jag ge mig på fonetik-inlämningen och om det blir tid över, lite jobb. Hade tänkt gå till Vic Markets runt stängningsdags för att försöka få tag på lite billiga grönsaker. Herr Skörbjugg skickade ett vykort här om dagen och sa att han skulle komma och hälsa på snart. Ikväll ska jag och Olle på Shauns 21st. Det blir kul!

Nej, har bara några timmar på mig. Dags att sätta igång!