Det blir aldrig som man tänkt sig
Helena har nu avslutat sin Sverigeturné på totalt räknat 13 dagar och är hemma i Mockfjärd igen. For good tänkte jag skriva, men det vore väl att ljuga något alldeles brutalt. För om ganska exakt femtiosju timmar sitter jag på tåget till Arlanda. Och sen.... Up, up and away!
Okej SJ. Ni har alla mina sympatier gällande stormen osv, men... ja. Låt mig säga såhär, min resa fortlöpte väl kanske inte precis som jag tänkt mig. Vilket i och för sig var rätt spännande och bra träning inför Australien. Dock tänker jag inte redogöra för alla missöden och fadäser här på grund av tre anledningar:
1. Det skulle ta alldeles för lång tid.
2. Dom flesta av er har redan hört det. Och ni som inte har det får be mig berätta det någon gång. Att Helena gillar att berätta historier, då gärna anekdoter, borde ni väl ha lärt er vid det här laget.
3. ... Jag orkar inte, okej?
Sverigeturnén, som inte på något sätt blev som jag tänkt mig, blev rätt lyckad ändå. Jag hann träffa alla jag skulle träffa. Jag lärde mig att inte oroa mig så mycket över var jag skulle sova på kvällen, det blev sällan som jag planerat ändå. Och jag har åkt så mycket tåg att det räcker och blir över.
Sverigeturnéns:
Godaste:
Viggo-hamburgarna, alla kategorier. Inte alltför långt efter kommer avokado/kesoröran. Tätt följt av dom fetaostfyllda färsbiffarna.
Fulaste kommentarer:
1. Helena tittar på Sofies bilder från Teneriffa. Sofie visar ett kort på en man utklädd till Charlie Chaplin och berättar att han stod blick stilla i flera minuter, och gjorde det väldigt trovärdigt också. "Ja, han står faktiskt väldigt stilla..." utbrister Helena då. Det är ett kort god damn it! Ahhhh!
2. Vid avskedet av sin allra bästa filosofivän utbrister Helena: " Vem ska jag nu ha djupa samtal på engelska med...?" Jadu. Du ska till ett land med 20,6 miljoner engelskspråkiga invånare. I'm sure you'll find someone.
Kap:
Snowboardbootsen som helt sonika gavs till mig. Tack och bock. Även det fenomenala bytet av gammal digitalkamera mot en underbart vacker snowboardjacka. Tack kusin.
Mest hysteriska:
Nintendo Wii-turneringen hos Fredrik. Jag blev så ägd! Vi pratar inte mer om det.
Mest lyckade:
Extasen jag lyckades ge Matilda när jag stötte på Cissi från Idol på Stockholms C. Efter att ha fixat ett fem minuter långt telefonsamtal, ett antal bilder och ett brev innehållande autograf åt min kusin framkallade jag ett "Det här är det bästa! Hur ska jag nånsin kunna återgälda det här?!". Det kommer en dag min vän. Tills dess är du bara värd det:)
Största besvikelse:
Det uteblivna snöbollskriget.
Snyggaste:
Vaktmästaren som bokstavligen tog mig och Elin på sängen.
Okej, här kommer då ett utdrag av Napok: On tour i bilder:
Cissi och jag på Stockholm C. Underbart trevlig person som min kusin antagligen kommer gifta sig med.
Helena är officiellt hysteriskt, brutalt, sjukt dålig på Nintendo Wii. Men en dag så...
När man inte har dansat på ett antal månader och inte är uppvämd för fem öre ska man inte ge sig på att göra komplicerade bakåt-snakear (speciellt inte om man inte behärskar dom whatsoever, vilket jag inte gör). Då säger det klock, och så går man omkring halvt orörlig resten av kvällen med en brännande känsla i svanskotan. Hence, the ispåse.
Helena myser på sin av-farbror-bäddade-säng-med-Nalle-Puh-lakan, iförd sin nytillbytta Warp-jacka med underbart vackra och blommiga detaljer.
Så kom den då till slut; snön. Utsikt över Klingstatjärn som Helena tyckte var tvungen att förevigas, när hon i några minusgrader och strålande solsken traskade ner mot bussen för att åka in till stan och möta Matilda.
I väntrummet medan Matilda var inne hos tandläkaren fick Helena en nostalgikick deluxe när detta lurvmonster uppenbarade sig.
Fredagskvällen i Sundsvall spenderades i leopardpyjamasbyxor, Ice Age-tröja och Sverigepannband, drickandes ett glas vitt och läsandes Frida. Slå det ni!
Dagarna efter turnéns avslutande har varit rätt fulla dom med. Det har hunnits med att ha en rolig, mysig och underbart god middag på S1 med BR-gänget. Det har hunnits CrashaBasha en smula (men långt från tilltäckligt) med Elin. Det har simmats på Lugnet, fikats med Rasmus, gåtts på Thairestaurang med Karro och Stin, fåtts mobillagning av Johannes och druckits hinkvis med te med densamme och Paola.
Dessutom gicks det på en Winter Wonderland-promenad med far runt Tanså Hytta. På den två timmar långa turen passade Helena på att njuta allt vad hon kunde av snön, skogen och Sverige överhuvudtaget. Dessutom kom släppet, och hon gick bärsärkagång och lekte i snön i fem minuter. Det var välbehövligt.
Ooh så vackert. Denna bild är mest till för att jag ska kunna gå in och titta på den dom dagar jag är alltför trött på sol, sand och brunbrända Billabong-killar. Det kan komma att hända. Kanske.
Igår hanns det även med en tur till Romme Alpin med Karin. Underbart lyckad dag! Härligt väder, inte alltför mycket folk och bra backar. Dessutom gick det förvånansvärt bra att åka, med tanke på att det var två år sen sist. Och så grymt kul det var sen! Bortsett från ett major, livshotande skrubbsår från Karins sida som snudd på krävde tillkallning av snygga rescue guys, var det en perfekt dag i backen.
Karin och Helena i liften. Som förövrigt hade bytts ut sen jag var där sist och var sjukt snabb. No more blåmärken-i-ljumsken-på-grund-av-ankarlift-som-tar-alltför-lång-tid här heller!
Så, en kanske aningens fattig beskrivning av min Sverigeturné fick ni här. Men man kan ju inte vara på topp jämt.
Nu ska jag äta frukost. Sen ska det fixas. Idag är stora tvätta/städa/packa-dagen. Men först ska jag njuta av en lång och härlig frukost. Såhär härligt mör i kroppen är jag också, efter en hel dag ute. Yes!
Shit, det är inte långt kvar nu. Kanske skriver jag nästa inlägg under min 11 timmars vistelse på Arlanda.
Until then,
Snö, varm choklad och rosiga kinder.
Helena
Okej SJ. Ni har alla mina sympatier gällande stormen osv, men... ja. Låt mig säga såhär, min resa fortlöpte väl kanske inte precis som jag tänkt mig. Vilket i och för sig var rätt spännande och bra träning inför Australien. Dock tänker jag inte redogöra för alla missöden och fadäser här på grund av tre anledningar:
1. Det skulle ta alldeles för lång tid.
2. Dom flesta av er har redan hört det. Och ni som inte har det får be mig berätta det någon gång. Att Helena gillar att berätta historier, då gärna anekdoter, borde ni väl ha lärt er vid det här laget.
3. ... Jag orkar inte, okej?
Sverigeturnén, som inte på något sätt blev som jag tänkt mig, blev rätt lyckad ändå. Jag hann träffa alla jag skulle träffa. Jag lärde mig att inte oroa mig så mycket över var jag skulle sova på kvällen, det blev sällan som jag planerat ändå. Och jag har åkt så mycket tåg att det räcker och blir över.
Sverigeturnéns:
Godaste:
Viggo-hamburgarna, alla kategorier. Inte alltför långt efter kommer avokado/kesoröran. Tätt följt av dom fetaostfyllda färsbiffarna.
Fulaste kommentarer:
1. Helena tittar på Sofies bilder från Teneriffa. Sofie visar ett kort på en man utklädd till Charlie Chaplin och berättar att han stod blick stilla i flera minuter, och gjorde det väldigt trovärdigt också. "Ja, han står faktiskt väldigt stilla..." utbrister Helena då. Det är ett kort god damn it! Ahhhh!
2. Vid avskedet av sin allra bästa filosofivän utbrister Helena: " Vem ska jag nu ha djupa samtal på engelska med...?" Jadu. Du ska till ett land med 20,6 miljoner engelskspråkiga invånare. I'm sure you'll find someone.
Kap:
Snowboardbootsen som helt sonika gavs till mig. Tack och bock. Även det fenomenala bytet av gammal digitalkamera mot en underbart vacker snowboardjacka. Tack kusin.
Mest hysteriska:
Nintendo Wii-turneringen hos Fredrik. Jag blev så ägd! Vi pratar inte mer om det.
Mest lyckade:
Extasen jag lyckades ge Matilda när jag stötte på Cissi från Idol på Stockholms C. Efter att ha fixat ett fem minuter långt telefonsamtal, ett antal bilder och ett brev innehållande autograf åt min kusin framkallade jag ett "Det här är det bästa! Hur ska jag nånsin kunna återgälda det här?!". Det kommer en dag min vän. Tills dess är du bara värd det:)
Största besvikelse:
Det uteblivna snöbollskriget.
Snyggaste:
Vaktmästaren som bokstavligen tog mig och Elin på sängen.
Okej, här kommer då ett utdrag av Napok: On tour i bilder:
Cissi och jag på Stockholm C. Underbart trevlig person som min kusin antagligen kommer gifta sig med.
Helena är officiellt hysteriskt, brutalt, sjukt dålig på Nintendo Wii. Men en dag så...
När man inte har dansat på ett antal månader och inte är uppvämd för fem öre ska man inte ge sig på att göra komplicerade bakåt-snakear (speciellt inte om man inte behärskar dom whatsoever, vilket jag inte gör). Då säger det klock, och så går man omkring halvt orörlig resten av kvällen med en brännande känsla i svanskotan. Hence, the ispåse.
Helena myser på sin av-farbror-bäddade-säng-med-Nalle-Puh-lakan, iförd sin nytillbytta Warp-jacka med underbart vackra och blommiga detaljer.
Så kom den då till slut; snön. Utsikt över Klingstatjärn som Helena tyckte var tvungen att förevigas, när hon i några minusgrader och strålande solsken traskade ner mot bussen för att åka in till stan och möta Matilda.
I väntrummet medan Matilda var inne hos tandläkaren fick Helena en nostalgikick deluxe när detta lurvmonster uppenbarade sig.
Fredagskvällen i Sundsvall spenderades i leopardpyjamasbyxor, Ice Age-tröja och Sverigepannband, drickandes ett glas vitt och läsandes Frida. Slå det ni!
Dagarna efter turnéns avslutande har varit rätt fulla dom med. Det har hunnits med att ha en rolig, mysig och underbart god middag på S1 med BR-gänget. Det har hunnits CrashaBasha en smula (men långt från tilltäckligt) med Elin. Det har simmats på Lugnet, fikats med Rasmus, gåtts på Thairestaurang med Karro och Stin, fåtts mobillagning av Johannes och druckits hinkvis med te med densamme och Paola.
Dessutom gicks det på en Winter Wonderland-promenad med far runt Tanså Hytta. På den två timmar långa turen passade Helena på att njuta allt vad hon kunde av snön, skogen och Sverige överhuvudtaget. Dessutom kom släppet, och hon gick bärsärkagång och lekte i snön i fem minuter. Det var välbehövligt.
Ooh så vackert. Denna bild är mest till för att jag ska kunna gå in och titta på den dom dagar jag är alltför trött på sol, sand och brunbrända Billabong-killar. Det kan komma att hända. Kanske.
Igår hanns det även med en tur till Romme Alpin med Karin. Underbart lyckad dag! Härligt väder, inte alltför mycket folk och bra backar. Dessutom gick det förvånansvärt bra att åka, med tanke på att det var två år sen sist. Och så grymt kul det var sen! Bortsett från ett major, livshotande skrubbsår från Karins sida som snudd på krävde tillkallning av snygga rescue guys, var det en perfekt dag i backen.
Karin och Helena i liften. Som förövrigt hade bytts ut sen jag var där sist och var sjukt snabb. No more blåmärken-i-ljumsken-på-grund-av-ankarlift-som-tar-alltför-lång-tid här heller!
Så, en kanske aningens fattig beskrivning av min Sverigeturné fick ni här. Men man kan ju inte vara på topp jämt.
Nu ska jag äta frukost. Sen ska det fixas. Idag är stora tvätta/städa/packa-dagen. Men först ska jag njuta av en lång och härlig frukost. Såhär härligt mör i kroppen är jag också, efter en hel dag ute. Yes!
Shit, det är inte långt kvar nu. Kanske skriver jag nästa inlägg under min 11 timmars vistelse på Arlanda.
Until then,
Snö, varm choklad och rosiga kinder.
Helena
Napok: On Tour
Nu är det klart. Färdigt. Avslutat. Helena har sålt sin sista Fly Wheels, skurit sig på den sista kartongen, sagt-den-ständigt-anammade-frasen-vid-telefonlurslyft- "Välkommen till BR Leksaker, det är Helena" för sista gången, räknat den sista kassan, lämnat ifrån sig namnskylt och "Glöm inte att köpa batterier"-märke + parkeringsbevis, tagit hem tröjorna för den sista tvätten, haft sitt sista trehjulingsrace med Karin på lagret, hört det sista urflippade (och oftast snuskiga) skämtet av Marianne på norska, kommit med det sista felaktiga lönebeskedet till Maria, blivit skrämd (och nästan blivit så brått att hon dött) av Camilla för sista gången, hört det sista SMS-skvallret av Linnéa och sist men inte minst, haft den sista perfekta symbiosen i kassan med Tobbe. Helena har slutat på BR Leksaker, Kupolen, Borlänge.
En ny era har börjat.
Okej, det där sista kanske var the slightest bit overdramatic. men det känns bra. På det stora hela har jag ju faktiskt trivts, även fast jag på slutet enbart haft tankarna någon annanstans. Och dit är jag påväg nu.
Twentyone days to go. And counting.
I morgon inleds Sverigeturnén vilken ser ut som följer:
Måndag: Stockholm. Besöka mormor, bara umgås och sitta och mysa. Gå på stan och shoppa några väl utvalda, mer eller mindre onödiga grejor. Träffa Emma och prata, fika, troligtvis prata lite till osv. Och så ska hon klippa mig också. Yes.
Tisdag - Torsdag: Glimåkra Folkhögskola. Träffa Sofie, och hennes boytoy (ehh.. ja) Fredrik, njuta av att bara vara med min bästa vän, insupa den skånska atmosfären (?), äta diverse underbara bakverk såsom scones och muffins (som jag förutsätter att Sofie faktiskt har gjort åt mig), dricka hinkvis med te, ha djupa filosofiska samtal om livet, universum och allting, sova på Sofies golv, matta eller i garderob (minns inte riktigt hur vi bestämde) och förhoppningsvis få prova att spela lite Wii också. Och.. det där... konstiga japanska spelet som jag inte kommer ihåg vad det heter. Ja.
Torsdag - Fredag: Lund. Träffa gosegrabben Felix och Marie, prata, umgås och göra sådant som man gör med goda vänner som man träffar sällan. Alltför sällan.
Fredag - ?: Göteborg. Gå på Elin den underbaras inflyttningsfest/födelsedagskalas, gå ut och shaka så mycket ass att Göteborg won't know what hit 'em (får ju tänka på att det kanske är min sista chans på hemmaplan på länge... Dessutom måste jag ju toppa förra utgången på Park Lane), prata och effektivisera ett års umgänge på mindre än en vecka för att ta in allt vi kommer att gå miste om sen, hälsa på Mr. Skywalker och kanske försöka klara av den där brottningsmatchen en gång för alla, skägga lite, kolla på massa sjuka filmer, snacka om fjuglar och strängar och horoskop, campa à la homestyle och säkert en massa mer underbart, hysteriskt, roliga grejer som brukar inträffa under den genomsnittliga Göteborgsvistelsen.
Jag uppdaterar fortlöpande.
Jag fick min kamera igår! Då jag inte orkar ta min gamla kamera och ta kort på min nya kamera testar jag mina datakunskaper genom att göra så här. ------> Min Kamera.
Dock har jag inte hunnit lekt så mycket med den än, vilket kommer att åtgärdas under Sverigeturnén. Shit, det är mycket jag har tänkt att jag ska hinna med på den... Det blir nog bra. Det brukar det bli.
Nej, om man skulle ta och sova kanske. Ska ju faktiskt upp tidigt och catch a train to Stockholm. Om det nu går nåt tåg. Dumma storm. Men jag hoppas och sätter min tillit till SJ. (<-----Moahahahaha). Ehh, ja. Så länge det inte blir någon Eslöv-i-repris så är jag nöjd. Men den historien orkar jag inte dra nu. Det tar alldeles för lång tid.
Godnatt på er!
Filtludd och skepparkrans!
En ny era har börjat.
Okej, det där sista kanske var the slightest bit overdramatic. men det känns bra. På det stora hela har jag ju faktiskt trivts, även fast jag på slutet enbart haft tankarna någon annanstans. Och dit är jag påväg nu.
Twentyone days to go. And counting.
I morgon inleds Sverigeturnén vilken ser ut som följer:
Måndag: Stockholm. Besöka mormor, bara umgås och sitta och mysa. Gå på stan och shoppa några väl utvalda, mer eller mindre onödiga grejor. Träffa Emma och prata, fika, troligtvis prata lite till osv. Och så ska hon klippa mig också. Yes.
Tisdag - Torsdag: Glimåkra Folkhögskola. Träffa Sofie, och hennes boytoy (ehh.. ja) Fredrik, njuta av att bara vara med min bästa vän, insupa den skånska atmosfären (?), äta diverse underbara bakverk såsom scones och muffins (som jag förutsätter att Sofie faktiskt har gjort åt mig), dricka hinkvis med te, ha djupa filosofiska samtal om livet, universum och allting, sova på Sofies golv, matta eller i garderob (minns inte riktigt hur vi bestämde) och förhoppningsvis få prova att spela lite Wii också. Och.. det där... konstiga japanska spelet som jag inte kommer ihåg vad det heter. Ja.
Torsdag - Fredag: Lund. Träffa gosegrabben Felix och Marie, prata, umgås och göra sådant som man gör med goda vänner som man träffar sällan. Alltför sällan.
Fredag - ?: Göteborg. Gå på Elin den underbaras inflyttningsfest/födelsedagskalas, gå ut och shaka så mycket ass att Göteborg won't know what hit 'em (får ju tänka på att det kanske är min sista chans på hemmaplan på länge... Dessutom måste jag ju toppa förra utgången på Park Lane), prata och effektivisera ett års umgänge på mindre än en vecka för att ta in allt vi kommer att gå miste om sen, hälsa på Mr. Skywalker och kanske försöka klara av den där brottningsmatchen en gång för alla, skägga lite, kolla på massa sjuka filmer, snacka om fjuglar och strängar och horoskop, campa à la homestyle och säkert en massa mer underbart, hysteriskt, roliga grejer som brukar inträffa under den genomsnittliga Göteborgsvistelsen.
Jag uppdaterar fortlöpande.
Jag fick min kamera igår! Då jag inte orkar ta min gamla kamera och ta kort på min nya kamera testar jag mina datakunskaper genom att göra så här. ------> Min Kamera.
Dock har jag inte hunnit lekt så mycket med den än, vilket kommer att åtgärdas under Sverigeturnén. Shit, det är mycket jag har tänkt att jag ska hinna med på den... Det blir nog bra. Det brukar det bli.
Nej, om man skulle ta och sova kanske. Ska ju faktiskt upp tidigt och catch a train to Stockholm. Om det nu går nåt tåg. Dumma storm. Men jag hoppas och sätter min tillit till SJ. (<-----Moahahahaha). Ehh, ja. Så länge det inte blir någon Eslöv-i-repris så är jag nöjd. Men den historien orkar jag inte dra nu. Det tar alldeles för lång tid.
Godnatt på er!
Filtludd och skepparkrans!
Attack of the Skulls...
2006 kom och gick. Ett år som liksom dom flesta andra hamnar under kategorin; Shit, vad mycket som har hänt! Och jag tvivlar inte på att 2007 kommer toppa det...
Nyårsafton spenderades som planerat med my love Sofie. Det åts underbart god mat som hennes pappa lagat, det spatserades omkring i nyårnatten och tittades på stjärnor och jagades av fyrverkerier, det sågs på film, det busades med katt och det åts kladdpudding (don't ask).
Helena och Sofie underneath the stars
Efter att ha gått x antal kilometer, avverkat si och så många samtalsämnen, och framförallt kommit till vädligt många insikter sådär den sista dagen på året under stjärnornas sken, började Helena frysa en aning i sina Pumasneakers och tog med sig vännen in i värmen igen. Efter att ha encountered en nära döden upplevelse i form av X-team junior, smällandes smällare och skjutandes raketer, så fortlöpte nyåraftonen mer eller mindre traditionellt med Sunes Sommar, Grevinnan och Betjänten, Jan Malmsjö och slutligen domkyrkokklockorna på radion. Lovely.
My friend is a fairy. And she's the most beautiful ever.
Infall är tills för att följas tyckte Helena när hon på torsdagen fick ett ryck att åka till Göteborg över helgen, och satt sagt och gjort på ett tåg, bearing south west, på fredagsmorgonen.
Helgen blev innehållsrik, galen, omtumlande och kort och gott lyckad. Den innehöll bland annat följande:
Hinkvis med lasagne, Alexander Skarsgård och Basshunter, Badgerbadgerbadgerbadger och en och annan mushroom, Australienska stäppkatter, groggar som Helena med facit i hand kanske inte borde ha druckit (harkel), roadtrip till Marstrand och sofflytt, vilda och teatraliskt utagerade med gester-diskutioner på motorvägen i 120 (a.k.a. near death experience), reklamerade Fly Wheels, gigantisk buffé med Jude Law och avundsjuka samtal om Lindy Hop, människoätande björnar (se bildbevis!), spillt rödvin som smakade kolsyra, My Spoon is too Big!, småunderlig utgång på Nef, italienska Fredrik Wikingsson-kopior, film och mys i soffan, högerextremistiska Kalle Anka, spermagarv deluxe, sushi och hilarious wasabi kicks, te i mängder i Elins nya soffa, i Elins nya lägenhet, misslyckade ansökningar om bostadsbidrag, rise and shine klockan 04:15 på måndag morgon och direkt till jobbet väl tillbaka i Borlänge. Puh!
En sekund till och Napok hade varit History. Jag lovar.
Igår var Helena ledig och njöööt i fulla drag. Mentalt har jag redan slutat på BR i Borlänge, och befinner mig i Australen. Alternativt på min Sverigeturné (innehållandes Stockholm, Glimåkra, Lund och Göteborg), vilken kommer bli oslagbar.
Hur som helst spenderades dagen med att läsa ut Eragon (eftersom jag och pappa såg den på bio på kvällen. Men det tänker jag inte ens kommentera. Eller jo... Worst shit ever!), besöka tandläkaren, vaccinera mig mot Hepatit A och knata omkring på Kupolen. Jag och Karin tog oss vatten över huvudet när vi skulle försöka hitta bebiskläder, men lyckades till slut. Inne på HM träffade jag dessutom på Johannes och följde med honom + två mer eller mindre galna kompisar och fikade.
Helena-Yo och Yo-Hannes
Och nu till det sjuka:
Jag är förföljd av dödskallar! Ända sen jag köpte min skjorta full av glittrande dylika ser jag dom överallt! På gårdagens shoppingtur såg det minst 7½ plagg bärandes någon form av dödskalle under loppet av 10 minuter. Helt sjukt! Och nu kommer släppet: Detta faktum berättar jag för Johannes, när vi står ungefär där vi är på bilden, och väntar/kikar ner på hans kompisar som står på planet under. Och vad ser jag?! Hans kompís har en dödskalle - tatuerad i nacken! Jag dööör!
Hursomhelst, denna (andra) lediga dag som var meningen att bli hypereffektiv kanske har misslyckats en aning. Men jag tänker nu gå och äta min frukost i lugn och ro, jag tänker dricka mitt te, jag tänker se på mitt avsnitt av Grattis Värden, sen...
...sen är det storstädning på G. Flickrummet (som vissa som fint brukar kalla det) ska försvinna, rensas ur och packas i hop. Bort med skiten rent utsagt! Normalt är jag inte så bra på det. Men jag laddar med att sätta på System of a Down på högsta volym och vara brutal, hänslynslös och osentimental när jag går in i mitt uppdrag med en svart sopsäck och en-kartong-att-lägga-upp-saker-på-vinden-i i högsta hugg.
Tre jobbdagar kvar... Sen bär det av!
Easy now. Don't you dare do it again.
Ta-Ta!
Nyårsafton spenderades som planerat med my love Sofie. Det åts underbart god mat som hennes pappa lagat, det spatserades omkring i nyårnatten och tittades på stjärnor och jagades av fyrverkerier, det sågs på film, det busades med katt och det åts kladdpudding (don't ask).
Helena och Sofie underneath the stars
Efter att ha gått x antal kilometer, avverkat si och så många samtalsämnen, och framförallt kommit till vädligt många insikter sådär den sista dagen på året under stjärnornas sken, började Helena frysa en aning i sina Pumasneakers och tog med sig vännen in i värmen igen. Efter att ha encountered en nära döden upplevelse i form av X-team junior, smällandes smällare och skjutandes raketer, så fortlöpte nyåraftonen mer eller mindre traditionellt med Sunes Sommar, Grevinnan och Betjänten, Jan Malmsjö och slutligen domkyrkokklockorna på radion. Lovely.
My friend is a fairy. And she's the most beautiful ever.
Infall är tills för att följas tyckte Helena när hon på torsdagen fick ett ryck att åka till Göteborg över helgen, och satt sagt och gjort på ett tåg, bearing south west, på fredagsmorgonen.
Helgen blev innehållsrik, galen, omtumlande och kort och gott lyckad. Den innehöll bland annat följande:
Hinkvis med lasagne, Alexander Skarsgård och Basshunter, Badgerbadgerbadgerbadger och en och annan mushroom, Australienska stäppkatter, groggar som Helena med facit i hand kanske inte borde ha druckit (harkel), roadtrip till Marstrand och sofflytt, vilda och teatraliskt utagerade med gester-diskutioner på motorvägen i 120 (a.k.a. near death experience), reklamerade Fly Wheels, gigantisk buffé med Jude Law och avundsjuka samtal om Lindy Hop, människoätande björnar (se bildbevis!), spillt rödvin som smakade kolsyra, My Spoon is too Big!, småunderlig utgång på Nef, italienska Fredrik Wikingsson-kopior, film och mys i soffan, högerextremistiska Kalle Anka, spermagarv deluxe, sushi och hilarious wasabi kicks, te i mängder i Elins nya soffa, i Elins nya lägenhet, misslyckade ansökningar om bostadsbidrag, rise and shine klockan 04:15 på måndag morgon och direkt till jobbet väl tillbaka i Borlänge. Puh!
En sekund till och Napok hade varit History. Jag lovar.
Igår var Helena ledig och njöööt i fulla drag. Mentalt har jag redan slutat på BR i Borlänge, och befinner mig i Australen. Alternativt på min Sverigeturné (innehållandes Stockholm, Glimåkra, Lund och Göteborg), vilken kommer bli oslagbar.
Hur som helst spenderades dagen med att läsa ut Eragon (eftersom jag och pappa såg den på bio på kvällen. Men det tänker jag inte ens kommentera. Eller jo... Worst shit ever!), besöka tandläkaren, vaccinera mig mot Hepatit A och knata omkring på Kupolen. Jag och Karin tog oss vatten över huvudet när vi skulle försöka hitta bebiskläder, men lyckades till slut. Inne på HM träffade jag dessutom på Johannes och följde med honom + två mer eller mindre galna kompisar och fikade.
Helena-Yo och Yo-Hannes
Och nu till det sjuka:
Jag är förföljd av dödskallar! Ända sen jag köpte min skjorta full av glittrande dylika ser jag dom överallt! På gårdagens shoppingtur såg det minst 7½ plagg bärandes någon form av dödskalle under loppet av 10 minuter. Helt sjukt! Och nu kommer släppet: Detta faktum berättar jag för Johannes, när vi står ungefär där vi är på bilden, och väntar/kikar ner på hans kompisar som står på planet under. Och vad ser jag?! Hans kompís har en dödskalle - tatuerad i nacken! Jag dööör!
Hursomhelst, denna (andra) lediga dag som var meningen att bli hypereffektiv kanske har misslyckats en aning. Men jag tänker nu gå och äta min frukost i lugn och ro, jag tänker dricka mitt te, jag tänker se på mitt avsnitt av Grattis Värden, sen...
...sen är det storstädning på G. Flickrummet (som vissa som fint brukar kalla det) ska försvinna, rensas ur och packas i hop. Bort med skiten rent utsagt! Normalt är jag inte så bra på det. Men jag laddar med att sätta på System of a Down på högsta volym och vara brutal, hänslynslös och osentimental när jag går in i mitt uppdrag med en svart sopsäck och en-kartong-att-lägga-upp-saker-på-vinden-i i högsta hugg.
Tre jobbdagar kvar... Sen bär det av!
Easy now. Don't you dare do it again.
Ta-Ta!