Sol, vind och vatten
Okej. Det har inlagget kommer inte bli lika konstnarligt/perfekt/fullandat som mina inlagg vanligtsvis ar, utan bara kort, gott och informativt sa att ni vet vad jag har pysslat med/kommer att pyssla med.
Forra mandagen lamnades till Nya Zealand, med en tar i ogonvran och ett beslut om att komma tillbaka inom en inte alltfor lang framtid. Det som kommer saknas mest, foruom all underbar natur och galna saker vi gjorde, kommer vara min, Kristin, Aaron och Steves tid pa Turner Lodge i Queenstown. Vi var var egna lilla familj; vi lagade mat tillsammans, vi brakade pa varann, vi visste varandras sma daliga vanor utan och innan. Som att Helena alltid blir grumpy nar det kommer till att handla mat. Eller att Kristin alltid ar hungrig och ater upp sin mat pa tva sekunder. Och att det viktigaste i Aarons liv ar att komma ihag att borsta tungan pa kvallen. Och att Steve inte klarar sig mer en tva timmar utan en banan, och ar det anda som kan sjunga "Get your tits out, get your tits out, GET YOUR TITS OUT FOR THE BOYS!!" med perfekt engelsk dialekt. Saknad.
Helena kom tillbaka till Sydney, spenderade tva natter i Bondi med Scrambled Eggs. Dagen efter hade jag tre missade samtal pa mobilen fran Childcare Crew, men kande att.. Nej. Jag gick ner till mitt favoritstalle i Darling Harbour, satt mig och tittade pa vattnet och bestamde mig att jag ar fardig med Sydney. For den har gangen.
Efter att ha ursparat en sista gang pa Sidebar och tagit avsked av Kevin, Dan (som rakat av sig dreadsen), Thomas (blev sa glad att se min sota fransman en sista gang:) ) och Jamie befann jag mig helt plotsligt pa ett nattag till Brisbane. Ett spontant ryck som visade sig bli... handelserikt.
Pa tva dagar hann jag med att umgas med Chris aka den laspande blondtysken och forovrigt den sotaste skapelse som nansin gatt pa denna gjord, hamna mitt i en dokusapa pa hostellet jag bodde pa da en italiensk brud borjat sprida rykten om mig bara for att jag gatt pa promenad med den Nya Zeelandska killen hon var kar i, trosta en heartbroken 51-arig DJ/foredatta kameraman da hans internetdejt visat sig vara dum i huvudet, och fa ett gratis boende i Cairns, da denne erbjod mig att bo i hans lagenhet sa lange.
I sondags flogs det upp till Cairns och aterforenades med Carro, Alle och Alexander. Grymt! Tva galna dagar senare har det hunnits berattats valdigt manga ursparshistorier, solats nere i Lagunen, festats en hel del och insetts att pengarna snart ar slut. Helena har dessutom hunnit upptackt att det tar over en timme att med buss ta sig ut till lagenheten hon lanat, och att sista bussen hem gar klockan 10. Dessutom ar busshallplatsen omgiven av tatt, krokodilfyllt busklandskap. Nar Helena skulle vanta pa bussen i kolmorker igar, stod hon mitt i vagen, stirrade konstant in bland buskarna efter minsta rorelse och pratade krokodilnerbrottningstaktiker pa telefon med Kristin.
I vilket fall, for att inte spendera alltfor mycket mer pengar aker Helena och Alle och WWOOFar imorrn, och blir borsta ungefar en vecka. Vi har forhoppning pa att fa rida och valla lite kor, men annat farmarbete i utbyte mot mat och husrum kommer sakert ocksa hinnas med. Eventuellt har jag ingen mobiltackning dar, vilket kommer resultera i att ni far klara er utan min SMS/telefonsamtal om livsrad/tiggande om pengar/spontana gladjeryck over nagon smagrej ett tag.
Men jag kommer tillbaka. Da blir det storsta midsommarfesten ever, foljt av fem dagars dykkurs.
Sen maste jag verkligen hitta ett jobb!
Kristin.. Jag saknar dig babe. Dom spelade var sang igar nar jag var ute. Det blir inte lika urrrsparrrr utan dig!
Nej, nu far det vara nog. Onska mig lycka till med kovallningen!
Helena
Forra mandagen lamnades till Nya Zealand, med en tar i ogonvran och ett beslut om att komma tillbaka inom en inte alltfor lang framtid. Det som kommer saknas mest, foruom all underbar natur och galna saker vi gjorde, kommer vara min, Kristin, Aaron och Steves tid pa Turner Lodge i Queenstown. Vi var var egna lilla familj; vi lagade mat tillsammans, vi brakade pa varann, vi visste varandras sma daliga vanor utan och innan. Som att Helena alltid blir grumpy nar det kommer till att handla mat. Eller att Kristin alltid ar hungrig och ater upp sin mat pa tva sekunder. Och att det viktigaste i Aarons liv ar att komma ihag att borsta tungan pa kvallen. Och att Steve inte klarar sig mer en tva timmar utan en banan, och ar det anda som kan sjunga "Get your tits out, get your tits out, GET YOUR TITS OUT FOR THE BOYS!!" med perfekt engelsk dialekt. Saknad.
Helena kom tillbaka till Sydney, spenderade tva natter i Bondi med Scrambled Eggs. Dagen efter hade jag tre missade samtal pa mobilen fran Childcare Crew, men kande att.. Nej. Jag gick ner till mitt favoritstalle i Darling Harbour, satt mig och tittade pa vattnet och bestamde mig att jag ar fardig med Sydney. For den har gangen.
Efter att ha ursparat en sista gang pa Sidebar och tagit avsked av Kevin, Dan (som rakat av sig dreadsen), Thomas (blev sa glad att se min sota fransman en sista gang:) ) och Jamie befann jag mig helt plotsligt pa ett nattag till Brisbane. Ett spontant ryck som visade sig bli... handelserikt.
Pa tva dagar hann jag med att umgas med Chris aka den laspande blondtysken och forovrigt den sotaste skapelse som nansin gatt pa denna gjord, hamna mitt i en dokusapa pa hostellet jag bodde pa da en italiensk brud borjat sprida rykten om mig bara for att jag gatt pa promenad med den Nya Zeelandska killen hon var kar i, trosta en heartbroken 51-arig DJ/foredatta kameraman da hans internetdejt visat sig vara dum i huvudet, och fa ett gratis boende i Cairns, da denne erbjod mig att bo i hans lagenhet sa lange.
I sondags flogs det upp till Cairns och aterforenades med Carro, Alle och Alexander. Grymt! Tva galna dagar senare har det hunnits berattats valdigt manga ursparshistorier, solats nere i Lagunen, festats en hel del och insetts att pengarna snart ar slut. Helena har dessutom hunnit upptackt att det tar over en timme att med buss ta sig ut till lagenheten hon lanat, och att sista bussen hem gar klockan 10. Dessutom ar busshallplatsen omgiven av tatt, krokodilfyllt busklandskap. Nar Helena skulle vanta pa bussen i kolmorker igar, stod hon mitt i vagen, stirrade konstant in bland buskarna efter minsta rorelse och pratade krokodilnerbrottningstaktiker pa telefon med Kristin.
I vilket fall, for att inte spendera alltfor mycket mer pengar aker Helena och Alle och WWOOFar imorrn, och blir borsta ungefar en vecka. Vi har forhoppning pa att fa rida och valla lite kor, men annat farmarbete i utbyte mot mat och husrum kommer sakert ocksa hinnas med. Eventuellt har jag ingen mobiltackning dar, vilket kommer resultera i att ni far klara er utan min SMS/telefonsamtal om livsrad/tiggande om pengar/spontana gladjeryck over nagon smagrej ett tag.
Men jag kommer tillbaka. Da blir det storsta midsommarfesten ever, foljt av fem dagars dykkurs.
Sen maste jag verkligen hitta ett jobb!
Kristin.. Jag saknar dig babe. Dom spelade var sang igar nar jag var ute. Det blir inte lika urrrsparrrr utan dig!
Nej, nu far det vara nog. Onska mig lycka till med kovallningen!
Helena
Kommentarer
Postat av: Sofie-McMofie
Helena, Helena, Helena! Du är saknad, vän. Jag längtar ut i världen!
Krams och trams och ur balans. =P
Trackback