Helena

Efter ungefar 24 timmars resande tog planet slutligen mark i Sydney, och har ar jag nu alltsa. Snudd pa overkligt.

Australien ar harligt! Alla ar trevliga och pratar vackert. Det ar sa varmt och skont att jag klockan halv sju pa kvallen gick och svettades floder i mitt linne. Man gar omkring i flip flops hela dagarna (jag jobbar pa att utveckla en flip flop-valk mellan stortan och pektan, efter nagra veckors blod svett och tarar maste man val anda vara nagorlunda redo for det kommande aret). Signalen for gron gubbe later exakt som nar man skjot i Keen, det gamla dataspelet nar man hoppade omkring pa hoppstylta och samlade nycklar. Nagon maste val komma ihag..? Elin?

Hursomhelst, efter att jag skrivit min senaste blogg pa Arlanda, atit min choklad och last mitt Aftonblad, hittade jag pa Alexander, en norrlanning som raddade mig fran den allra varsta tristessen tack vara langa samtal om lumpen och om vad som komma skulle.

Klockan 07:10 lyfte planet till Wien. Val dar traffades det pa lite fler Work & Travel-folk.  Forvantningar utbyttes, spanningen var pa topp, och det drojde inte sarskilt lange innan vi fick kliva pa det stora planet som skulle ta oss till Sydney, via Kuala Lumpur.

Flygresan gick forvanasvart bra. Satena var bekvama, man fick en kudde och en filt och maten var, forvanande nog, otroligt god! Dessutom hade man en liten TV-skarm framfor sig, sa man kunde se precis var man befann sig pa en liten karta. Alternativt kunde man se fram videokameror langst fram och under planet. Dessutom kunde man valja pa kanske 20 filmer och spela diverse TV-spel. Det sistnamnda tyckte
Helena var roligast.


 
Otroligt stolt over att ha kommit till sista leveln. Och da fick jag gora om allt fran borjan igen, eftersom jag glomt bort losenordet. Men vad gor man inte efter en sisadar 18 timmars flyresa...

Efter 10 timmar landade vi i Kuala Lumpur. Dar fick Helena sig ett garv, efter som alla malaysier verkade obotligt radda for Klas, och inte for allt i varlden tankte slappa fram honom.



Den atta timmars resterande resan fran Kuala Lumpur gick fortare, antagligen for att jag brutal-dackade med en gang.

Iakttagelse: Stewards, aka manliga flygvardinnor, har the most firm, tight and nice little butts I have ever seen. Jag skickade dom till Landvatter allihopa Elin, you just have to go and collect them.

Fram till Sydney kom vi i alla fall. Och mottes av stralande sol och underbar varme! Ahh! :)





Converseskorna akte av ogona boj, flip flopsen och solglasogonen akte pa. Och Helena var sa nojd over sin summer outfit!

Pa kvallen gick vi ut till puben runt hornet som var pytteliten och full med folk. Fulla folk. Men ack sa trevligt folk :) Extasen kom i alla fall nar Helena sag denna snubbe sta och hanga vid en vagg.

Helena kutar fram och fragar glatt om han kanske mojligtvis kommer fran Sverige, men fick bara ett mycket forvanat ansikte som svar. Det visar sig att denna herre inte alls har nanting med Sverige att gora utan kommer fran Brasilien, och har aven kopt trojan dar. Han kan knappt nan engelska och forstar knappt vad texten menar. Nar jag efter manga om och men lyckats forklara for honom och hans kompis tycker dom att det ar jattekul och bjuder pa ol. Shit, det ar latt att vara tjej ibland.

Idag har det varits pa informationsmote pa Work & Travels kontor. Helena var dock hysteriskt trott och fick kampa for att orka lyssna. Men det blir nog bra. Man verkar tydligen fa otroligt mycket hjalp av dom att skaffa jobb, nagot jag inte trodde. Dock kraver dom att man har erfaranhet inom servering/restaurang for att fa soka sana jobb, vilket var lite synd. Men en kille jag pratade med i en kladbutik idag, tipsade mig om en stadsdel full av mysiga sma italienska stallen, dar det inte alls verkade omojligt att fa jobb. Vi far se hur jag gor.

Och visst, jag har manga funderingar och eventuellt planer pa hur jag ska gora framover. Men jag maste lata dom mogna lite. Ni far veta tids nog, jag lovar :)

Ooh, pa fredag ska jag pa en sa kallad Pub Crawl Night. Man ar ett gang som aker minibuss runt till massa olika stallen, dricker lite ol, hanger, och for att sedan dra vidare till nasta. Kan bli urspar... Men kul!

Mitt australienska mobilnummer for er som jag inte skickat det till ar:

+61 40 6768678

Nej, nu ska jag sluta sa att mamma kan ringa mig. Har redan dissat henne tva ganger, stackarn.

Kanns som jag har massa mer att skriva, men det blir tid till det med.

Soooooooooool!

Helena