Helena

I lördags begav jag mig då ut till Lilydales flygplats för att ha en dag fylld av markträning. Gick upp redan halv sex och var totalt klarvaken. Det händer inte ofta kan jag säga.

Mötte upp Heath i Toorak och fick skjuts ut till Lilydale. När vi kom fram fick jag veta på en gång att det inte kunde bli nån hoppning. Även om vädret förbättrades till och från så var hela startbanan översvämmad. Så det var ingen verksamhet igång alls och vi hade hela flygfältet för oss själva.

Även om jag såklart är grymt sugen på att hoppa så hade jag en otroligt bra dag med markträning. Gick igenom Parachute Landing Rolls och fick öva på en matta. PLR ska man använda sig av om man känner sig osäker på sin landning eller om landar utanför Dropzonen. Principen är att man rullar ihop sig till en boll och tar i marken med fotsulor, sidan på vaden, sidan på låret, rumpan och bak på ryggen. Svårt att förklara, men det ska i alla fall fördela kraften så att man inte gör illa sig. Så jag gjorde väl minst ett tiotal PLRs på varje sida, framåt och bakåt genom att hoppa ner från en pall. Det tar ett tag innan man får in snitsen och det blir några dunsar rakt ner på ändan. Men bättre nu än sen!

Efter det gick vi ut till flygplanet och övade uthoppningsproceduren. Vi kommer flyga upp med ett väldigt litet flygplan, och dörren är bara stor nog för att en person i taget ska hoppa ut. Men eftersom jag och mina två instruktörer måste hoppa ut i formation (jag i mitten, dom på sidorna), så innebär det att Intruktör 1 klättrar ut och hänger sig under vingen. Sen klättrar jag ut och håller mig i vingbalken (med en exakt ordning hur man kliver och greppar saker) och står på ett steg ovanpå hjulet med ett ben och har det andra utsträckt, medan Instruktör 2 står i öppningen. Man får okej från båda instruktörerna, släpper sitt grepp och sen bär det av.

Vi gick sedan ner till landningsområdet och gick igenom landningssekvenser vid olika vindförhållanden och riktningar.

Jag spenderade även ett bra tag upphängd i en sele med en låtsasfallskärm på. Jag skulle gå igenom utlösningsproceduren, och sedan höll dom upp en bild ovanför huvudet och jag skulle avgöra om skärmen såg ut som den skulle eller inte, och agera därefter. Och oftast när jag utförde nödproceduren (att cutta huvudskärmen och utlösa reserven) stod två av instruktörerna och ryckte och slet och slängde runt mig för glatta livet, så det skulle bli lite mer autentiskt. Tjoho!

Slutligen låg jag på en upphöjd kudde och övade kroppsposition, vad som ska utföras under frifallet på dom första hoppen, och tecken från instruktörerna.

Fick en hel del bra pratstunder med Chippe också då han gick igenom flygfoton över området, hur man ska orientera sig från luften osv. Han kom även med många bra tips och råd. Rätt skönt att ha nån som prata svenska med och fråga frågor till också!

Så, efter markträningen känner jag mig mycket mer redo för mina första hopp! Även om det såklart kommer bli otroligt nervöst så är jag så himla taggad. Kanske, kanske nästa helg. Hoppas!

Dagen efter vaknade jag upp med en sån fruktansvärd träningsvärk! Haha, gick som en gammal tant hela dagen. Blev visst några intensiva timmar ändå.

Idag har jag pluggat. Och jobbat första passet på mitt nya jobb, ORC International. Vi ringer upp och gör marknadsundersökningar i Sverige för Caterpillar. Gick bra för att vara mitt första pass tyckte jag. Men visst, så vidare kul är det inte att sitta och prata i telefon i sju timmar. Men det är bara att bita ihop och vara positiv. Även fast jag inte vet exakt när så snart, snart får jag hoppa!