Måndag

Ny vecka, nya tag. Jobbdagen gick hur fort som helst, och jag hade riktigt roligt. BR-klubben går som en dans, och vi är grymma på att värva nya medlemmar, haha!

Helgen blev också bra. Var på en riktigt rolig hemma-/förfest hos Mickes bror i lördags. Mitt Greenpeace-jag kom fram, och jag tvingade alla att stänga av Wii:et klockan 20:30 för Earth Hour. Efter lite tjat gav dom med sig, och vi spelade Plump i stearinljussken istället. Efter några grymma timmar hemma hos dom gick vi ut på Bolanche, vilket var så fruktansvärt tråkigt och dött på folk att jag blev på mitt det-går-inte-att-ha-roligt-när-man-är-ut-i-Borlänge-humör, och vi gick hem klockan halv tolv. Lika bra var väl det kanske, eftersom jag jobbade dagen efter.

Var ju till Ludvika och hämtade min nya dator i fredags, och den är hur grym som helst! Sjukt snygg! Och ja okej då, själva datorn är väl rätt bra också, även om det är sekundärt, haha.

Imorrn är jag ledig och då blir det roadtrip till Västerås. MediaMarkt står på listan, och så ska jag in en vända på Toys r us och hämta en radiostyrd Wall-E åt en kund. Jag planerar att sitta och vara dryg kartläsare, samt DJa bilstereon på hög volym.

Kom nyss hem från jobbet och det första jag gör är såklart att sätta mig att läsa bloggar. Efter det hade jag tänkt gå och vara duktig och diska innan Micke kommer hem. Men så läser jag på hans blogg att han redan har gjort det, och när jag springer ut i köket och tittar så är det ju till och med sant! Haha, bästa (och säkraste) sättet att kommunicera med mig, inget snack om saken.

Nej, nu ska jag ta en varm dusch, göra lite te och lägga mig på soffan och äta choklad och läsa lite.

Dagens höjdpunkt

Telefonsamtal i kassan, BR Leksaker, Kupolen

Helena (Klämkäckt, precis som hon blivit lärd): Välkommen till BR Leksaker, det är Helena.

Unge, ca 10 år (Överenergiskt och hyperglatt): Hej, det är Kenneth! Får jag praoa hos er..?!



Klart du får Kenneth! Vem kan motstå sådan naturlig charm. Tyvärr är jag ledig dom aktuella dagarna, men måste nog ta en sväng om jobbet i alla fall och nypa underbarnet i kinderna.

Come to mama! :)


Mission accomplished

Blev dagen lättare med lite positiv inställning? Ja, det blev den! Haha, mer leenden åt folket.

Eftersom Karin kom in klockan sex och tillförde lite ny och frisk energi så gick dom sista timmarna fram till klockan 22 hur fort som helst. Halvflummigt som vanligt när vi jobbar tillsammans, så energin räckte mer än väl hela vägen. Eller vad sägs till exempel om en chaufför som lämnar Falun med kurs Borlänge klockan fyra, och har fortfararande inte synts till klockan halv sex. Klockan sex ringer han från Mora och säger att han inte har några körtimmar kvar, och att han kommer imorrn bitti i stället. Klockan halv nio ringer han i alla fall på dörren och lastar av varorna. Hur löste han det? Drog han lastbilen för hand? Jaja, jag skakade på huvudet i alla fall, och sålde inte mindre än tre skottkärror. Hell yeah.

Imorrn är jag ledig. Och Sofie jobbar såklart. På sitt turistdagis, eller hur var det nu? Pappa sms:ade i alla fall idag och sa att min dator har kommit :) Så jag är inte så lite sugen på att åka till Ludvika imorrn och hämta den om jag ska va helt ärlig... Eller klarar jag mig till måndag..? Tveksamt.

Dagens besvikelse: Munnen full av cola + en mentos skapade inte den fontänsprutareffekt jag var ute efter. Jag fortsätter att exprimentera med olika delar och propotioner, och återkommer med resultat.

Var är positiviteten?

Till att börja med; vilket sjukt skumt ord. Positivitet. Någon har helt klart gone crazy with the i:s and the t:s.

Hursomhelst, vart har den tagit vägen? Dom senaste veckorna har jag befunnit mig i en negativitetsbubbla. Allt har kännts tråkigt. Meningslöst. Slentrian. Saker som brukar göra mig glada gjorde inte det längre. Jag har varit konstant trött, lättirriterad och allmänt nere.

Vad ska vi skylla det här på då? Våren som aldrig kommer på riktigt? Min osäkra framtid? Min rastlösa natur som inte riktigt klarar av att sitta i Borlänge för länge utan att göra nåt annat?

Troligtvis all of the above.

Men sen igår på dansen, insåg jag det. Efter att ha haft en sjukt seg lektion som vanligt, där vi mitt i alltihop helt plötsligt börjar ha en oändligt lång, otroligt seg och resultatlös konversation om vilka kläder vi ska ha på uppvisningen, så blev det faktiskt en förändring. När det var kanske en kvart kvar av lektionen, började hon helt plötsligt ge ut koreografi; snudd på mer koreografi än hon gjort sammanlagt hittills. Och det var då, jag insåg det. Att trots att jag äntligen fick göra precis det jag tycker bäst om; att nöta och bara köra järnet i ett högt tempo, så tyckte jag inte att det var roligt. Jag hade helt enkelt blivit så trött på all seghet och tjafs, att jag redan bestämt mig för att lektionen var tråkig. Och eftersom jag var så fast i min negativitetsbubbla så kunde jag inte njuta och ha roligt, trots att det blev upplagt på ett silverfat framför mig. Och vem drabbades av det? Jo, ingen annan än jag själv.

Det jag vill ha sagt med det här är att det blir faktiskt inte roligare än man gör sig. Och det är så sant! Man kan inte alltid vänta på att komma ur dåliga dagar/perioder/veckor/år, ibland måste man faktiskt bara slå sig själv på käften och bestämma sig för att skärpa sig. Tvinga fram positiviteten igen. Se glädjen i dom små sakerna. Bryta ut i ett inombords extasjubel åt någon skitgrej, som trots allt är viktig för dig själv, bara du ser det ur rätt vinkel. Var lycklig!

Endorfiner och adrenalin är dom bästa droger som finns - se till att missbruka dom!

Det var allt jag ville säga.


Att vakna upp till ljuvet av vågbrus, dansa hela natten lång, dricka te (eller öl) med vännerna, skratta med familjen så att man nästan börjar gråta,  solsken som värmer ansiktet. Det gör mig lycklig.


(Nu ska jag gå och jobba till klockan 22 ikväll, och jag ska fanimej göra det med ett leende på läpparna. Tjoho!!)

Våffeldagen

Idag är jag både gladare och piggare och känner mig feberfri. Solen skiner och jag har snart avnjutit min frukost. Härligt!

Idag blir det jobb hela dagen till klockan sju, sen dans i Falun. Också härligt. Dock är det helt ärligt inte så kul som det kunde ha varit. Koreografin är rolig, men allt går ju så fruktansvärt segt. På över en halv termin har vi kommit kanske en minut in i låten. Vi får väl i snitt fem sekunder ny koreografi varje gång. Inte så utmanande direkt. Menmen, så länge Stin är med så är det roligt i alla fall:)

Sen om jag har tur så får jag våfflor när jag kommer hem. Här ska firas våffeldag!

Tack och adjö.

Solsken

Okej, jag är inte den som klagar. Det är utomordentligt underbart med sol, men varför, varför, måste det blir klarblå himmel och stråliande solsken när jag ska jobba igen efter tre dagars ledighet? När det har varit nästintill snöstorm tills nu? Murphy, kom fram... Jag vet att du är här nånstans...

Idag är jag hängig. Shit, jag orkar inte bli sjuk nu också, det räcker att jag ligger och vrider mig i rastlöshetens plågor. Nåja, det kanske var och ta i, man har ju faktiskt inte roligare än man gör sig. Som att sitta uppe och spela Cheops pyramid och lösa matematiska problem till klockan ett på natten. Det var vad vi gjorde igår till exempel. Kanske är därför jag är lite seg idag...

Nej, det är väl lika bra att börja dagen. En dusch står på schemat till att börja med.

Hej!


Update: Ett underbart fint mail, och dagen blir genast så mycket lättare att gå igenom med ett leende på läpparna. Tack!

Utredning

Okej, nu kommer vi till some serious marknadsundersökning. Ni vet min live traffic feed som jag har här i högerspalten? Den funkar lite som den själv vill. Till exempel, ibland när jag går in på min egen blogg står det att jag sitter i Kalmar, fast jag egentligen sitter i Börlänge. Om någon nördig person har en förklaring till detta får ni gärna lämna den snarast möjligt. Annars räcker det med att alla som läser detta skriver en kommentar till detta inlägg; vem ni är, vart ni befinner er, och vart denna fiffiga gadget påstår att ni befinner er. Jag är inte den som är den och börjar själv genom att föregå med gott exempel. Se kommentarsfältet. 

Av alla deltagarna kommer en kram att utlottas. Eller what the heck, ni kan få en allihopa. Mer kramar åt folket! 

Måndag

Godmorgon! Det hör ju så att säga till ovanligtheterna att jag är uppe såhär okristligt tidigt fast jag inte ska jobba idag, eller ens har något speciellt planerat. Dock var jag tvungen, eftersom jag skulle möta pappa på stationen för att han skulle kunna så att säga, deliver the package. Under hans språngmarsch mellan platform fyra och tre hann jag ifatt honom och fick överlämnat till mig en påse med diverse fördödenheter från barndomshemmet. Och dagens dos av att få känna sig som Sydney Bristow i Alias, var uppfylld.

Nu sitter jag och slötittar på TV. En intervju med Bono, som har världens härligaste dialekt. En grym kille verkar han vara också, som har mycket vettigt att säga. Nyss var det även en intervju med ledaren för Sveriges UFO-samfund, eller nåt dylikt. Han påstod att det tydligen finns flera bevis för närkontakt av tredje graden, alltså direktkontakt med en rymdvarelse. Varför kan vi inte få se det då? Det känns ju lite svårt att tro på när det är mycket snack och lite verkstad. Annars säger jag som Mulder; I want to believe.

Dagen då? Ja, Sofie är ju krasslig stackarn, så det blir ingen tur till Falun. Jag får viga dagen åt att framförskaffa första Harry Potter-boken åt Mikael, så att jag kan påbörja min evil plan att göra honom beroende. Det gick ju rätt bra med Monkey Island, så varför inte fortsätta medan jag har ångan uppe?:) Åkte förbi Ica Maxi nyss när jag lämnat honom på jobbet, men då öppnade dom 8:00, så jag orkade inte vänta. Det får bli en till tur sen.

Nej, nu ska jag se om det är något bra att se på TV, vila lite, pilla mig i naveln och se om det inte är dags för en second breakfast snart. Låter som en rätt trevlig ledig dag när allt kommer omkring.

Ooh förresten! Nu kommer vi in på lite serious lobbying. Inte för att min blogg drar så ohyggligt många läsare, med många bäckar små...

Kan inte ni som läser åtminstone gå in
här och önska Silverpennies till Peace and Love. (Och medan ni ändå håller på, varför inte The Killers...? :) )

Ha en underbar dag nu, så ser vi till att smälta den här snön med våra vågor av positivitet, right?

Ta-ta.

Fredag

Sitter här och dricker mitt morgonte och försöker bli människa. Jag förstår inte hur jag kan vara så fruktansvärt morgontrött... Och kvällstrött. Säg när jag är pigg egentligen. Tröttheten blir ju dessutom ännu påtagligare när sällskapet man har är überpiggt, trots att vederbörande varit och druckit öl och bastat till klockan tolv kvällen innan. Öltapp på jobbet, hur sjukt brilliant är inte det?! Tycker jag att vi också ska införa:)

Nåja, efter en halvliter te och en promenad till jobbet ska jag nog vakna till. Synd bara att det inte är sol ute idag. Jobb till stängning, sen är jag ledig resten av helgen. Och måndag. Kul bara att alla jobbar när jag är ledig och vill ut och urspåra. Ah well, vad är väl en bal på slottet. Och dessutom sparar jag ju pengar. Å hä ä fint hä!

Nej, det är väl dags att göra sig i ordning nu då. Fast jag helst av allt bara skulle vilja lägga mig och somna på soffan ett tag. Mmm.... Nej!


Tandläkaren

Ledig dag idag, men var ändå tvungen att gå upp i ottan och ta första tåget till Mockfjärd. Tandläkarbesök stod på schemat, men lika glad för det var jag. Tills jag fick betala. 715:-. Kuljul. Denna okristligt höga summa orskades dock av att jag fick lov att ta någon specialröntgen för att min ena visdomstand tar efter sin storebror på andra sidan käften och är dum i huvudet. I stället för att växa uppåt som en normal visdomstand, ska den här jävlen va så speciell och växa lite som han vill, alltså helt snett och vint. Detta gillade tydligen inte tant tandhygienist, så hon släpade med mig in i ett mystiskt rum med en mystisk maskin.

Efter att ha klivit in i den mystiska maskinen tryckte hon på en knapp, och två stänger trycktes in från sidorna och låste fast mitt huvud. Ytterligare en mystisk makapär snurrade runt ett varv runt mig och så var det klart. Väl tillbaka i undersökningsrummet fann jag mig själv titta på en röntgenbild föreställande underdelen av mitt kranie. Jag kände mig nästan som nån av dom coola killarna i CSI. Funderade nästan på att be att få med mig en kopia hem och sätta upp på väggen. Modern art? Kanske. Men jag hade ju i alla fall betalat 450 jävla spänn för den.

Nåja, nu sitter jag i alla fall hemma i Mockfjärd och väntar på att få gå ut till dagens andra läkarbesök. Två på en dag, det måste ju va nån som inte gillar mig. Fast skönt att få det gjort å andra sidan. Middag med familjen hinns i alla fall med innnan jag åker tillbaka till Borlänge, och det ska bli kul för det var ju ett bra tag sen nu.

Igår var det middagslagning och myskväll med Karro, Kristine och Paola. Hur mysigt som helst, precis som vanligt. Efter att ha avnjutit en kycklinggryta högg vi in på glass och popcorn, och tittade på engelsk kostymfilm i form av The Other Boleyn GIrl. Förutom att tråna efter gentlemän i tights, blev det självklart sjukt mycket skratt och urspårade samtal om heta hårdrockare, "Hi-aj-vi" (Karros uttal av HIV på engelska) och mycket mer.

Nu är jag hungrig som få och ska fixa nåt att äta.

Häppårä!


Haha, förresten! Att bero på tandläkare.. Nån gång på mellanstadiet när jag skulle gå till tandläkaren hade jag fått en ny som jag inte träffat förut. Jag svär, han såg ut exakt som den galna doktorn i Independence Day, han som ska operera aliensnubben som Will Smith släpar dit. Haha, så kul var det!



Det var en gång...

Har jag berättat om den gången jag, Rory, hans pappa Marty och bror Dan var till Deniliquin in the middle of nowhere för att fira Uncle Bernie's 50th Birthday..?

Första kvällen slutade ju i slagsmål utanför pizzerian, som jag fick skulden för. När jag stod och skulle välja pizza började jag prata med en mer eller mindre berusad local som också skulle ha pizza. Han tyckte säkert att det var jättekul att det kom nån ny till ett ställe som knappt var större än Mockfjärd. Och efter att ha frågat vad jag hette sa han till expediten "Can I get a Helena Special, please?".

När denna local plus polare senare stod ute på gatan och väntade på pizza tillsammans med mig, Rory och stora delar av hans närmaste släkt började Dan prata med en av dom hurvida jag var från Sverige eller inte. Efter att ha visat mitt leg för dom men ändå inte blivit trodd blev han väl aningens lack, och puttade till killen i fråga.

Två sekunder senare var allt kaos. Dan brottade ner nån kille på gatan, Rorys pappa gick till undsättning och började göra hemmagjorda karatesparkar mot någon. Rory försökte hålla tillbaka sin pappa och jag stod och såg på och fatta ingenting. Ingen kom till skada som tur var (utan det hela var nog mest nån slags testosterondemostration), men sen den dagen fick jag alltid höra så fort jag träffade nån i Rorys släkt om den gången jag åstadkom ett gräl med ortsbefolkningen i Dennie. Och det där med Helena Special har jag väl också fått höra en eller två gånger om man säger så...

Tro inte att jag bara dog, garva och fick släppet när jag såg den här i menyn till Hagapizzerian nyss?! Hahaha! Det första jag gjorde var att hämta kameran och maila bilden till Rory. Haha, tror jag ska skicka den till Pinky's i Deniliquin också.

Nej, nu ska vi åka och hämta pizza (inte Helena special dock) så vi blir lite människor. Jag har erbjudit mig att följa med mot att jag fick sitta och dricka öl i bilen. Det fick jag. Mmm... VB for the world...


Lördagkväll

Hemma från jobbet. Det var en hel del folk idag, och alla var som galna. Sprang omkring och hade ner saker från hyllor, frågade småskumma frågor och snattade svärd. Jag och Karin var rätt trötta där på slutet. Fick i alla fall sjukt mycket inspiration och pepp när vi börja prata om mina framtidsplaner, så det blev jag otroligt glad för! :)

Nu sitter jag och degar i Mikaels soffa. Det blir ingen utgång, och jag är väl inte så ledsen för det egentligen. Spara pengar är bra, speciellt när jag kanske kommer få leva på fyra och ett halvt tusen i månaden från och med i sommar. Före hyra. Men allt går utom små bebisar, som de vise brukar säga. Dock känner jag mer än nånsin, att spara pengar definitivt är en hobby jag ska försöka ägna mig lite mer helhjärtat åt. Är det inte sjukt hur lätt det är att spendera pengar när man har dom? På struntsaker? Det mesta man köper är väl strunt egentligen. Fast inte öl. Det är definitivt inte strunt, haha.

Hursomhelst kommer kvällen ägnas åt TV, GH och MI. Vilket betyder Television, Guitar Hero och Monkey Island på nördspråk. Och en sån måste jag väl kunna klassa mig som. Nörd alltså.

Nej, nu måste vi styra upp nåt att äta känner jag, är sjukt hungrig. Och så är det väl ändå dags att öppna första ölen nu? Det är ju ändå lördag.

Nu är det gjort...

Dagen har spenderats åt att fylla i ansökan och knåpa ihop ett Statement of Purpose (ungefär som ett personligt brev där det gäller att smöra järnet och motivera sin framtid), vilket inte alltid är det lättaste. Men nu är det gjort. Brevet är postat och jag kan bara vänta. Alla håller tummarna, okej?

Nu sitter jag hemma i Mockfjärd och kollar på Urban Legends, ska snart skjutsa mamma till Borlänge. Därefter blir det handling och mysfredag med Mikael. Är sjukt hungrig, så jag längtar redan till vad-vi-nu-ska-laga-för-något. Jag röstar för wok. Mmm...

Jobb lördag och söndag men det är korta dagar så det ska nog gå bra. Vi jobbar på att styra upp en utgång imorrn också. Det hoppas vi på.

Nej, nu lär jag göra mig i ordning.

Huj!


Göteborg

Fyra dagar i Göteborg kan gå sjukt fort. Speciellt om man är totalt död/däckad/bakis under en hel dag. Och då skojar jag inte, jag kunde i röra mig. Nåja, orutinerade är vi alla ibland, och kvällen var ju faktiskt rätt rolig ändå.






Efter att nästan ha återhämtat oss tills igår vågade vi oss i alla fall ut på Göteborgs gator. En härlig promenad i vårväder tog oss bort till Linnéstan där vi åt god lunch på en grekisk restaurang. Sen blev det fika med en sönderpluggad stackars Simon. Chalmersfolk i tentavecka är inte att leka med.. Hursomhelst var det väldigt roligt att träffa honom, och jag är återigen glad att jag faktiskt inte går där, utan nöjer mig med att vara en förklädd tomte (eller hur var det nu?) Stötte på Sofies syster Lisa som satt och fikade på samma café som oss. Världen är liten ibland. Eller åtminstone Göteborg.

Sen blev det stressigt à la Helena style och det blev snudd på språngmarch ner till Biopalatset, där jag, Kajsa, Elin och Kristin gick och såg Slumdog Millionaire. Väldigt fin och välgjord film som man blev otroligt glad av. Kvällen avslutades med några öl tillsammans med världens goaste tjejer. Hur grymt som helst. Dagar som dessa känner jag verkligen att jag saknar att bo i Göteborg...


Nu sitter jag och gör ingenting och väntar på att klockan ska bli tillräckligt mycket så jag kan åka ner till centralen och hoppa på tåget hem. Förhoppningsvis går hemresan snabbt, jag har ju ändå massa bra saker att läsa (bland annat Lilla Fridolfs julutgåva som jag fick av Kristin i födelsedagspresent :) ) och datorn laddad med film och Monkey Island 3 (vilket i och för sig hänger sig var femte minut, men vad gör man inte). Visserligen måste jag byta två gånger, men jag slipper vänta en timme i Örebro, vilket är guld värt.

En annan sak man gör ganska bra på tåg är att tänka. Filosofera. Fundera. Med Coldplay i öronen och landskapet svischande förbi kommer man till dom bästa slutsatserna. Känns som jag kan komma att behöva det idag.

Nej, nu ska jag dricka upp mitt te. Håller ju så sakterliga på att bygga upp mitt beroende igen. Saker börjar ordna upp sig så att säga.

Tjo!

Födelsedag

En vecka som tjugotreåring, and still going strong.

Födelsedagen blev en utomordentligt trevlig dag i goda vänners lag. Dagen inleddes med mysfrukost tillsammans med Mikael, trots mina protester att behöva gå upp så tidigt på min födelsedag. Efter några timmars slöande i soffan tog jag mig in till Falun och träffade Sofie för att äta lunch. Några timmar av brunnsdjupa och inspirerande samtal senare tog jag bussen tillbaka till Borlänge för att äta middag på Broken Dreams med mor och far (helt ärligt gjorde jag inget annat än åt på min födelsedag..) Otroligt mysigt var det i vilket fall med god mat och spännande diskussioner.

Nästa och sista anhalt var hem till Rikard för lite öl och GH med honom och Kim. När Mikael jobbat klart långt in på kvällen kom även han och anslöt sig till kalasandet. Rikard satte standarden på en gång och öppnade dörren iklädd partyhatt och vilt trumpetandes med en flärp. Taket var fullt i ballonger och stämningen på topp. En sjukt mysigt kväll med underbart folk helt enkelt!

 


Tack allt folk som förgyllde min dag, tack för alla fina presenter, och tack för alla grattishälsningar på Facebook och sms.

Helena hade sin bästa födelsedag sen hon firade den tillsammans med hela Australiens gaybefolkning plus sina allra bästa vänner i Sydney. Och det vill inte säga lite det! :)

Uppiggning

Om man kommer hem från jobbet en söndag; känner sig tråkig och nere och less och allmänt blä, vad gör man då?

Jo! Man ringer till Rikard som har minst lika tråkigt, tar med sig en petflaska med rödvin, och åker dit och snackar skit i nån timme.

Klart!

Det är verkligen helt underbart med vänner som alltid piggar upp en, vilket sinnestillstånd man än är i. Vänner som får en att bli glad, skratta och inse att livet är för jävla roligt ändå. Och jag är så himla lyckligt lottad som har så många såna vänner. Inte en utan flera.






Imorrn ska det ske i alla fall. Klockan ett ska jag på ett viktigt möte som kan komma att bestämma min framtid. Som förhoppningsvis kommer att göra det. Shit, jag har inte haft vett att bli nervös än...

Nu är jag hungrig. Bra jobbat.


Godnatt!