Helena

Efter att åkt tåg precis heeela dagen är vi nu äntligen framme i Köpenhamn. Tåget stod i Malmö hur länge som helst av någon outgrundlig anledning och vi blev en halvtimme försenade. Väl framme hade vi ingen aning om vilket håll vi skulle gå, men efter att gått in och frågat på närmsta 7-Eleven kom vi på rätt kurs, och kämpade oss genom snöstormen (jo, faktiskt!) fram till Scandic Copenhagen.

Det första Kajsa gjorde var att ställa sig och hoppa i sängen samtidigt som hon öppnar skumpan... Ni kan ju ana resultatet.

Nu ropar Kajsa att jag måste komma och göra mig klart så vi får komma ut och äta. Sen bär det av ut i natten!

Woohoo!










På återseende!

Idag har varit en kreativ dag med mina mått mätt. Bor man i Mockfjärd är det mest spännande som händer under dagen när postbilen kommer runt halv ett-snåret. Ofta sitter antingen jag eller mamma på fårfällen vid fönstret och spanar när stunden börjar nalkas. Spänd sitter man där, ofta i sällskap av en eller två katter, och spanar ut på vägen och stationsplanen på andra sidan. Pendylen i klockan i vardagsrummet tickar. Och man väntar. Plötsligt hör man något; det kommer en bil! -Nej, det var inte den. Men så, äntligen, äntligen uppenbarar sig den gula lilla bilen, och ett glädjetjut undslipper ens läppar, något i stil med "DÄR ÄR DEN JU!!" (vilket för övrigt myntades vid ett helt annat tillfälle).

Den som inte suttit på vakt på fårfällen får på sin lott att kasta på sig jacka och pappas för stora tofflor och halka ut på den isiga grusgången för att hämta in dagens höjdpunkt - posten.

Sedan kommer sanningens ögonblick. Vem har fått flest brev? Detta är en stenhård tävling som dokumenteras och streckas av varje dag. Massutskick räknas inte, men däremot direktadresserad reklam, kataloger, prenumerationer, räkningar och privata brev givetvis. Eftersom jag nyss flyttat hem igen och inte pallat skicka in papprena till Adressändring ligger jag lite i lä och har ett visst handikapp. Kanske var det därför inte så konstigt att jag förlorade dagens deltävling. Mamma fick ett stort paket med garn som hon beställt. Pappa fick en räkning till sin prenumeration på Herman Hedning. Mamma: 1 Pappa: 1 Helena: 0.

Men jag planerar att komma igen starkt... I hemlighet ska jag skicka minst femtio anonyma julkort till mig själv. Vad gör man inte för att leda ligan..?


Men åter till kreativiteten. Idag har jag tvätta och hängt så mycket som en tvätt. Dessutom har jag utan resultat ringt distriktssköterskan för att beställa tid för att ta influensavaccin, men utan resultat. Telefontiden (på oändliga 45 minuter) hade ställts in, inte helt oväntat. Istället surfade jag omkring, ringde och mailade till lite folk, för att ta reda på hur det ligger till med diverse distansutbildningar i diverse ämnen på diverse studieorter i Sverige. Det vore rätt skönt att skrapa ihop dom där högskolepoängen ändå.

Förutom dessa enormt ansträngande bedrifter har jag även klarat The Secret of Monkey Island och gett mig in på nästa spel. Ni tycker inte att allt det här låter särskilt kreativt? Nej, handen på hjärtat tycker jag det inte heller och är innerst inne rätt rastlös. Därför ska det bli skönt att jobba imorrn.


Idag har jag till middag avnjutit ingen mindre än hemmagjort potatismos med köttbullar och lingonsylt. Tyvärr hade dom inte Findus Hallelujah-köttbullar på Konsum, så det fick bli Felix istället. Det slank ner rätt bra det med.

Till kvällsfika gjorde jag mig en gigantisk kopp varm choklad à la Helena och spetsade den med lite italiensk choklad/chili-likör. Sjukt gott. Något som kanske drog ner min kvällsmys-extas något var när jag skulle göra ren den helautomatiska lattevispen efter att ha vispat grädde till chokladen, och i ett försök att hitta knappen som skulle lossa själva vispen från handtaget i stället råkade trycka på påslagningsknappen. Vilket resulterade i en gräddrypande visp som likt ett surrande argt bi slungar grädde överallt där Helena inte vill; på den rengjorda diskbänken, över diskstället, golvet, tröjan och katten som står på golvet för att tigga grädde. Dessutom var hushållpappret slut. Men ja ä int bittä, för chokladen var helt underbart god. Sådetså.

Nu sitter jag och slötittar på Ocean's 13, och funderar på att ge den lite mer uppmärksamhet.

Nu blir det två hela jobbdagar (åh, vad jag kommer längta tillbaka till det här tempot när julrushen slår till på riktigt) och sen bär det av till Danmark. Copenhagen, baby! Woohoo! Vi kommer ha så underbart, sjukt, hysteriskt, grymt kul!

Nej, krypa ner i sängen nu. Hoppas jag kommer somna gott efter filmen. För en gångs skull...

Från tjuvlyssnat.se

På en förskola, Uppsala

En flicka ~5 sitter i en soffa och pratar med sin förskollärare.

Dagisfröken: Vad vill du blir när du blir stor då?
Flickan: Jag tycker verkligen om att skriva dikter, så kanske borde jag bli diktator.



Sweet dreams!

Helenas måndagkväll;


Te och glass med underbar Chiocopik; italiensk choklad- och chililikör....



... och nostalgi i form av The Secret of Monkey Island.


Sjukt roligt spel som dessutom är väldigt svårt att sluta spela. Sån underbar känsla, sån humor! Helt klockrent. Så nu måste jag sluta skriva och spela lite mer. Hittills har jag bara tjuvkikat på walkthroughn en gång efter att ha gått i en halvtimme och letat efter the swordmaster. Men säg inget till Simon... Han blir så arg då :)


Soon you'll be wearing my sword like a shish kabob!

Katter gör som dom vill, så är det bara...

Underbara, underbara sistaminutenpanikplugg. Efter att ha tittat argt på böckerna hela morgonen, för- och eftermiddagen i hopp om att dom skulle föra över all sin kunskap automatiskt till mig, insåg jag att det inte gick att skjuta upp det längre när mörkret började falla och klockan började närma sig fyra. När jag då resolut reser mig för att sätta gång, och börjar med att tända lampan för att faktiskt se vad jag gör, resulterar detta i ett pang, gnistregn och ett strömlöst rum.

Teknisk som jag är drar jag fram en stol och börjar pilla i proppskåpet. Efter att ha stått i fem minuter och försökt få i en alldeles för stor propp i ett alldeles för litet hål, bestämde jag mig för att erkänna för mig själv att jag faktiskt är blond och gjorde det enda vettiga - jag ringde pappa och frågade hur fan man gör egentligen. Då min far mycket pedagogiskt upplyst mig om att det faktiskt finns olika slags proppar som då även är av olika storlek knatade jag ner till Ica för att införskaffa rätt sort. Tjugo minuter senare lyste mitt rum vackrare än nånsin, och jag insåg att det inte fanns någon återvändo längre.

Nu, klockan tio i två på natten, känner jag att jag nog inte kan få in mer i skallen. Kan jag det jag ska? Kanske. Kanske inte. Det får vi se imorrn. Wish me luck. 

En sak är då säker. Det går inte att plugga utan study motivation.  




Nu ska jag försöka sova. Får hoppas att det går med tanke på hur mycket som snurrar i skallen och hur många hinkar med te och julmust jag har stjälpt i mig. Går det inte får jag kika på valvakan på femman. Filip och Fredrik som lugnt och sansat guidar oss genom denna viktiga händelse. Bästa idén nånsin!

Nej, nu ska jag se till att klara tentan imorrn. Sen skiter jag i det här och flyttar hem till Dalarna igen och börjar jobba på BR. Woohoo!

Och imorrn kväll ska jag trotsa att jag inte går på Chalmers och fixa mitt eget ET-raj. Öl med kompisarna. Kan inte bli bättre.

[gu:'nat] & [drøm søt]